Den digitala parkbänken

Det här med skyltsöndag

Så har man varit ute på skyltsöndagen, i snöslask och regn. Vansinne egentligen men ändå en väldigt trevlig tradition. Eller rättare sagt; det var en trevlig tradition. Nu vet jag inte längre.

Jag drömmer om barndomens skyltsöndagar där snön låg vit på backen, glöggen doftade i kapp med pepparkakorna, det sjöngs julsånger av körer utspridda på stan, alla var ute och strosade och inga affärer var öppna. Vad hände med dessa skyltsöndagar?

Nu är det genomkommersialiserat och nästan alla affärer har öppet vilket gör att det inte är alltför många som köper nybakt av scoutkårerna eller köper lotter av Lions. Julpyntandet har pågått i över en månad på stan och det känns mer som en ursäkt för att få oss att köpa mera saker och haussa upp julhysterien ett snäpp eller två. Dessutom ligger den enligt mig en helg för tidigt! Det är ju NÄSTA helg som julpynt mm börjar. Men men.

Men det har varit mysigt att strosa runt och låta dottern åka karusell (fanns inte när jag var liten), se på hästen som kör runt med vagnen och de få stackars stånden som ändå kämpar mitt i kommersen. Vi var och fikade på Bibliiotekscaféet där stämningen var lugn och de hade livemusik. Mysigt!

Men frågan är om det är lönt att gå nästa år…
Foto: www.fotoakuten.se

Andra bloggar om: tradition, skyltsöndag, jul